Sara vill bidra till förändring

Vem vill inte hjälpa till att förändra världen till det bättre? Sara Nilsson tog steget från en civilingenjörsexamen i design och produktutveckling till en doktorandtjänst inom hållbarhet och cirkulär ekonomi. Det steget är inte så långt som det först kan verka.

– Att forska är ju ett vanligt jobb med lön, kontorsrum, dator och telefon. Men extra spännande eftersom det är flexibelt och ger möjlighet att resa mycket. Fast det var lite pirrigt att kliva in i personalrummet första gången, det tar lite tid att inse att de som tidigare var examinatorer nu är mina kolleger, säger Sara Nilsson.

Hon är en av tre nyanställda doktorander på Avdelningen för industriell miljöteknik, inom forskningsprogrammet REES, Resource efficient and effective solutions. Programmet är fyraårigt och har som sitt främsta syfte att hjälpa svensk industri med övergången till en mer resurseffektiv och cirkulär ekonomi. Nio doktorander har anställts, tre vid LiU, tre vid Chalmers och tre vid Lunds universitet. I projekten deltar såväl seniora forskare som doktorander från de tre universiteten.

– Vi har precis haft vår kick-off och det gav mig en klarare bild av programmet som helhet. Det är ett stort program och jag ser verkligen fram emot att få samarbeta med doktoranderna vid de andra universiteten. Det finns en hel del forskning gjord inom området, men här ska vi ta ett helhetsgrepp och då blir det också möjligt att bidra till förändring, säger Sara Nilsson.

Siktet inställt på forskning


Sara NilssonFoto: Monica WestmanAtt hon en gång skulle börja forska har hon nog alltid vetat, siktet har ända sedan gymnasietiden varit inställt på det.

– Jag har alltid velat flytta gränser och lära mig nya saker, det är viktigare än att tjäna mycket pengar. Men jag tänkte att ha en civilingenjörsutbildning i botten kändes bra, om jag skulle ha ångat mig, säger hon.

I gymnasiet i Lysekil pluggade hon marinbiologi och det var där miljöintresset väcktes. Mycket handlade där om ekologisk mångfald och kretslopp. När valet av universitet skulle göras fastnade hon för civilingenjörsutbildningen i design och produktutveckling vid LiU.

– Den lät kul, det är maskinteknik i botten och jag har alltid gillat att rita och skapa.

Miljökurser i mastern


Utbildningen gav också möjlighet att välja många miljökurser där det handlar om ekodesign, materialval och resurseffektivitet.

– En stor del av min master består av miljökurser. Det är intressant att få bidra till att utveckla produktutvecklingsmetoder som har kretslopp i åtanke. Det handlar inte bara om produkten i sig utan även om användning, service, underhåll och vad som händer när den blir avfall. Vi behöver ha ett större fokus på funktion snarare än på själva produkten - tänk torrt hår istället för hårfön, exemplifierar hon.

Det cirkulära tänkesättet, där en råvara kan användas gång på gång och produkter snarare återtillverkas än skrotas får allt större fäste inom svensk industri. I REES-programmet deltar ett dussin företag, bland dem Volvo Cars, Volvo Group och Ericsson. Tidigare forskning har nämligen visat att med nya affärsmodeller är det cirkulära sättet att arbeta till och med lönsamt.

Mattias Lindahl är koordinator för REES-programmet och även Sara Nilssons huvudhandledare genom forskarutbildningen.

– En mer cirkulär ekonomi är ett måste om jordens resurser ska räcka till en växande befolkning. Vi kan minska den totala genomströmningen av resurser kraftigt om vi istället utformar produkter och infrastruktur för hållbarhet, återanvändning, uppgradering, reparation och återvinning, säger han.

Vill gärna publicera 

Sara Nilsson ska till en början titta på hur man i dag tar fram krav för en resurseffektiv produktion. Arbetet ska så småningom leda till kunskaper om hur man metodiskt kan arbeta för att få in alla olika aspekter i produktframtagningsprocessen och få ihop det till en användbar kravspecifikation. Nu börjar hon också skriva på en första vetenskaplig artikel som förhoppningsvis publiceras innan året är slut.

– Det är kul att publicera och få feedback, det höjer kvaliteten på forskningen, förklarar hon.

I början av november bär det också iväg till Barcelona och en konferens om hållbar produktion och konsumtion, tillsammans med övriga deltagare i REES-programmet.

– Det ser jag fram emot, vi ska åka dit för att lyssna och lära. Det är viktigt att även kunna ha trevligt tillsammans och jag har verkligen känt mig välkommen till LiU. Man får tycka och tänka som man vill och jag har blivit respekterad och bemött på ett välkomnade vis.

Intervjun har tidigare varit publicerat i LiTHanian, studentkåren LinTek:s tidning vid Linköpings universitet, hösten 2015.